Vi valde tidigare vilket ämne vi skulle söka efter och sedan skriva våra egna sammanfattningar.
Vi kom fram till olika saker som vi hade lärt oss utifrån våra artiklar. Det finns alltid något nytt att lära något som man kanske inte tänkt på innan. Senare skall vi ha en redovisning på dess artiklar där vi i gruppen kommer prata om våra artiklar och vår gemensamma diskussion.
Inledning
Vi har efter att ha tagit del av varandras artiklar kommit till insikt med vikten av de estetiska ämnena. Vi har i vår grupp ett brett spektra av dessa ämnen. Dans var nyckelordet för sökning av artiklarna men resulterade i en mängd andra uttrycksformer, som exempelvis lärarens roll och sätt att tala om de estetiska ämnena. Vikten av att i tidig ålder få med sig rytmik, motoriska uttryckssätt i form av sagor och myter. Även skillnader mellan könen vad det gäller rytmik och musisk utveckling.
Diskussion
Lpo-98 (reviderad 2010) säger att förskolan ska sträva efter att varje barn:
”utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,” ( s.10)
Alla artiklar tar upp dans och rörelse som viktiga moment i det estetiska ämnet, vilket bidrar till barns utveckling både motoriskt och intellektuellt. Den rytmiska förmågan utvecklas när barnen är fyra till sju år gamla därav anser vi att det är viktigt att erbjuda barnen rytmiska aktiviteter i förskolan. Vi tror att pedagogernas syn på de estetiska ämnena styr mycket hur och vad som erbjuds ute på förskolorna, (den normerande diskursen). Våra erfarenheter säger att barnen själva är de som oftast tar initiativ till musik ute på förskolorna och sätter då kanske på en cd-spelare. Vi upplever även att det mestadels är flickorna som tar dessa initiativ och undrar då om pojkarnas rytmiska utveckling inte stärks i samma takt. En av artiklarna tar upp hur rörelse och dans kan göras mer spännande och intressant och locka fler barn genom att man använder sig av myter. Detta tycker vi verkar vara ett bra sätt. Vi har fått mycket tips genom detta arbete med artiklarna och våra vyer har vidgats vad det gäller det estetiska ämnet.
Vi anser att vårt sätt att tala om ämnet estetik och vårt förhållningssätt är oerhört viktigt då detta speglar av sig på barnen. Eftersom vi nu fått kunskap om vilken utveckling och lärande detta ämne bidrar till så anser vi att vi bör se estetik som ett viktigt ämne. Vi bör heller inte underskatta det eller se det enbart som ett lustfyllt avbrott. Vi anser även att musiken bidrar till utvecklande av många andra ämnen och egenskaper, så som matematik, svenska, tillit till sin egen förmåga, kroppsuppfattning, ökat självförtroende. Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (2010) säger att:
”förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen får stöd och stimulans i sin motoriska utveckling,” (s.11)
Genom att arbeta mycket med dans och rörelse i förskolan så anser vi att barnen lär känna sin kropp och därmed utvecklar de även sin identitet. Läroplanen lyfter vikten av denna utveckling, vidare lyfter läroplanen även hur respekt och känsla för olika kulturer är viktigt i barns utveckling. Vi anser att detta kan ske genom dans och musik. Vi har fått lära oss att barn växer upp med en egen musikkultur i hemmet, eftersom vi i dag har en rik kulturell mångfald i förskolorna är det viktigt att dessa musikkulturer lyfts fram.
Avslutning
Likväl som vi lyfter fram till barnen att det inom estetik inte finns några rätt eller fel anser vi att det är viktigt att vi pedagoger också lever efter detta motto. Barn gör inte som vi säger, de gör som vi gör. Vi skall vara barnens förebilder. En klok man sa en gång…”Sjung hellre fel så det skvätter om det, än rätt så att det inte hörs” (Carlshamre, 2005). Detta menar vi gäller alla estetiska uttryckssätt.
Referenser:
Carlshamre, Reibjörn (2005). Sång-en del av livet!.Varberg: Argument
Läroplan för förskolan Lpfö-98. Reviderad 2010. (2010). Stockholm:Skolverket
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar