Att skriva texter!

Idag har vi haft en  dag  med Jörgen Larsson som har föreläst om hur man skriver texter.
Han prata bland annat om hur texter är uppbyggda m.m.

vi fick även under dagen 3 olika texter som vi skulle analysera och även börja skriva på vår egen låttext som vi senare skall ha till inspelningen. vi kolla på  texterna  om de fanns samma rytm i olika textrader, om det fanns slutrim, upprepningar, speciella uttryckssätt, vad texten handlade om ?!,  när betonas de viktigaste i texten m.m.


Lpfö-98 (reviderad 2010):  
skolan skall sträva efter att varje barn :
utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.
 
För att koppla detta med min yrkesroll , kommer jag ta med mig att man kan gå igenom och analysera texter på barnsånger med barnen så att de verkligen förstår vad de sjunger och naturligtvis ligga de på deras nivå inte så avancerat. En del ord kan vara gamla ord som inte är så vanliga längre eller att en del var egentligen inte lyssnar på texten de sjunger. Vad handlar Imse Vimse Spindel om, kan man fråga barnen och se gå igenom texten! Genom att gå igenom texter med barnen och diskutera texten är inte bara bra för barns förståelse, här kan barnen lära sig nya begrepp och öka sitt ordförråd. Här får även barnen chans att ställa frågor och uttrycka sina tankar de har om de olika sångerna vi sjunger.

Studiegrupper leder vald litteratur 1 !

Idag har vi haft en dag full med nya tips och grejer som man kan använda sig utav ute i verksamheten.
Idag har varje studiegrupp fått leda en aktivitet på 20 minuter.

• Vår grupp valde att ha Bongårds-tema och börja med att köra ljud memory. Alla barn som är spelbrickor fick ett djur som de skulle låta som, de har alltid en kompis som är samma djur. Barnen får lägga sig ner på golvet på mage, två barn får vara de barn som spelar memory:it , de får gå ut medan man blandar barnen och ger de sina djurläten. När  memory-spelarna kommer in igen ligger alla barn på golvet som spelbrickor. Nu gäller de som på vanligt memory att vända 2 barn i taget och försöka hitta de barn som har samma läte som bildar ett par. När de hittar ett par får dessa barn ställa sig på sidan av planen. När alla par är klara kan man räkna hur många par man fick ihop.

         

Ljudmemory!

Vad: Här är en lek som vi har valt att kalla ljudmemory (Fagius, 2007, s. 125) där barnen använder sina kroppar som spelbrickor och sina röster för att göra ljud.

Hur: Två barn är ljudletare, memoryspelare. De går ut ur rummet. De andra barnen blir indelade i par och varje par får varsitt ljud. Vi väljer ett tema om bondgårdsdjur, häst, gris, ko, tupp, får, hund, katt, höna, fågel. När alla par fått sitt ljud beblandar de sig i rummet tills en pedagog säger stopp. Då lägger sig alla barn ner på magen. Ljudletarna kommer in och vänder på varsitt barn och lyssnar till ljuden. Är ljuden lika blir det ett par och paret får ställa sig vid väggen. Är inte ljuden lika vänds barnen tillbaka på mage. Två nya barn vänds upp. Leken fortsätter tills alla par har hittats. Då får barnen räkna hur många par de fått.

Varför:

·                Få beröra varandra på ett naturligt sätt

·                Minnet tränas

·                Våga göra ljud

·                Matematik tränas genom att räkna antal par

·                Samspel

·                Känna tillhörighet

Följande står i Läroplan för förskolan Lpfö98 (2010) under rubriken Förskolans uppdrag:

“Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem". (s. 6)

Tips och egna reflektioner:

Vid utdelning av ljud kan också en bild visas för att konkretisera djur och ljud. Vi pedagoger delar in barnen parvis och delar ut ljuden istället för att barnen ska bestämma. Detta för att undvika olika meningsskiljaktigheter. Andra ljud i leken än bondgårdsdjur kan vara första frasen i en sång, vilda djur eller bokstäver.

Referenser 

Fagius, Gunnel (red.) (2007). Barn och sång: om rösten, sångerna och vägen dit. Lund: Studentlitteratur

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Bondgården!

Rekvisita: Ev. djur eller bilder på djur i en påse

Inspiration: Titta – jag kan! En bok om rytmik för små barn. Av: Anne-Marie Engelholm

Vad: Vi har tänkt genomföra en lek som handlar om djur på en bondgård, där barnen får göra rörelser och sjunga om de olika djuren.

Hur: Vi samlas i en ring på golvet, där har vi en påse innehållande olika djur som vi tar fram ett i taget och visar för barnen. Varje djur har vi bestämt en rörelse för, som barnen får härma. När barnen har blivit bekanta med djuren och dess rörelser, sjunger vi en sång om djuren och dess rörelser tillsammans (melodi – Lunka på). Vi kommer även att kompa på gitarr, ackorden D D A7 D. När vi har sjungit sången några gånger och barnen är bekanta med text och rörelser kommer vi att lägga på ytterligare ett moment. Då vi sitter i en ring och håller varandra i händerna och ringen får symbolisera ett staket. Barnen blir tilldelade olika djur och sedan när vi sjunger sången får barnen gå in i ringen och gestalta sitt djur när det lyfts i sången. Mellan varje vers gör vi en paus där barnen som varit i mitten kan sätta sig igen. Vi ger även en ledtråd på vilket djur som kommer i nästa vers. Detta för att förbereda barnen om vilken rörelse samt vilket djur nästa vers hör till. Efter att vi har sjungit om alla djuren, ser vi att solen är på väg ner och alla djuren får lägga sig ner för att sova. 

Melodi – Lunka på

Katt: Smyga på, smyga på, vi har långan väg att gå.

Rörelse: Smyger på alla fyra.

Gris: Böka på, böka på, vi har långan väg att gå.

Rörelse: Står på alla fyra och böjer ner huvudet mot golvet och rynkar på näsan.

Höna: Picka på, picka på, vi har långan väg att gå.

Rörelse: Står upp, lägger händerna bakom ryggen och böjer huvudet fram och tillbaka.

Häst: Trava på, trava på, vi har långan väg att gå.

Rörelse: Travar runt i cirkeln.

Kanin: Skutta på, skutta på, vi har långan väg att gå.

Rörelse: Hoppar fram.

Varför: Ett utav strävmålen som Läroplanen för förskolan (Lpfö98, Reviderad 2010) tar upp är att vi på förskolan skall sträva mot att barnen skall utveckla sin motorik samt sin koordinationsförmåga och kroppsuppfattning. Ett annat strävmål som Läroplanen tar upp är att vi skall sträva mot att barnen skall få ett bredare begrepps uppfattning och skall kunna se mer samband och genom det få mer förståelse av sin omvärld (Lpfö98, Reviderad 2010).

Vi vill att barnen ska få öva på sin kroppsuppfattning genom att göra olika rörelser. Barnen skall få en uppfattning om vilka djur som kan finnas på en bondgård. De skall få öva turtagning genom att de får tilldelat ett djur som de ska gestalta när det djuret är i sången. Vi får även in språket då barnen sjunger om de olika djuren och de lär sig även olika begrepp som tillexempel skutta, picka etc. ord som barnen kanske inte har hört förut och genom de begreppen får de ett samband med djuren, vilket begrepp hör till vilket djur.

• En annan grupp gjorde andra aktiviteter som djurläten och så skall de låta.Den första leken var att vi alla personer fick en lapp med ett djur på som inte skulle visa för varandra. Nu gällde de att kunna låta som djuret man hade på bilden.  Man skulle gå runt och leta efter de personer som var samma djur som en själv  genom att låta och höra vilket djur alla var. Efter det hade planerat en enkel version på programmet så skall det låt, med papper med olika siffror på och bakom olika bilder som bilda en barnlåt. Vi var i olika lag och  fick välja siffror och komma på de olika låtarna. 

• En grupp hade en söt elefant som vi fick sjunga och dansa med.  Vi fick även göra stora rörelser till Imse Vimse Spindel.

• En grupp hade tema känslor, där vi fick sjunga om hur man kan känna sig. 

Vi fick helt enkelt jättemycket tips på massa olika aktiviteter vi kan använda oss av ute i verksamheten. Till alla dessa aktiviteter har alla grupper skrivit en momentplanering som är kopplad till läroplanen. Det finns ett syfte varför vi gör detta.

Litteratur seminarium 2

Vi har i gruppen diskuterat bland annat hur uppfattningen om musik ändrats från att vi var små till att vi nu blivit äldre. Våra föräldrar har uppmuntrat våra prestationer i körer och i instrumentspelande medan vi känt att vi kanske inte varit så duktiga. Vi anser att föräldrarna såklart skall uppmuntra sina barn men kanske inte inge falska förhoppningar om en framtid inom musikbranschen.

Vi diskuterade även hur våra barn idag lyssnar till musik på ett bredare vis än vi gjorde. I dag kan man plocka låtar från spotify tillskillnad från när vi var små och köpte en skiva som man sedan lyssnade sönder.

Vidare pratade vi om hur ungdomar i dag ofta vill höra till en viss grupp och där musiken spelar en stor roll. De som lyssnar till rock klär sig också på ett visst sätt och lär sig argumentera för denna stil. Vi anser att det finns viss musikgenre som har högre status bland ungdomar och andra som anses vara lite ”töntigare” så som dansband, opera med flera. Ofta kanske man inte talar om att man gillar just denna musiken. Vi tror att detta har med självförtroendet att göra , om du känner dig trygg i dig själv och vågar stå för vad du tycker om att lyssna till.

Gruppen diskuterade även hur musik väcker mycket känslor, både positiva och negativa. Vi anser att detta är bra att känna till i arbetet med barnen. Viktigt att ha en öppen dialog med barnen och diskutera hur de känner och vad de känner när de hör viss musik. Att som pedagog reflektera över vilken musik man väljer att använda sig av i barngruppen. Kanske låta barnen själva ta med sin favoritmusik till förskolan. Det gäller att välja rätt musik till rätt aktivitet!

Vi tycker det är fantastiskt att med så få noter och ackord, så kan det fortfarande skapas nya låtar! Kommer det ta slut någon gång? Kommer vi hitta nya sätt att skapa musik?

Vi kom på att vi behöver musik till film men inte bilder till musik då vi skapar våra egna bilder i huvudet. Vi diskuterade i vilka situationer vi måste ha musik…när vi tränar, när vi kör bil (dock inte vid fickparkering!), vi får energi av musik! Vissa av oss lyssnar mer på musik än andra. I vår grupp är det så att vi som har barn inte gärna sätter på musik när vi kommer hem medan de som inte har barn hemma gärna har på musik i bakgrunden. Vissa arbetsplatser blir roligare med musik i bakgrunden medan exempelvis affärer som spelar väldigt hög musik kan göra att vi hellre går ut därifrån.  

Vi kommer alla i gruppen att värdera musiken högt när vi kommer ut i verksamheten. Vi har alla även lärt oss att musiken har stor inverkan på oss människor och hoppas kunna använda oss av det dagligen på ett medvetet sätt i arbete med barnen. Vi hoppas att estetiken kommer att få högre status.

Vi diskuterade ”lugna rum” med lugn musik och dämpad belysning där barnen kan få komma ifrån lite och varva ner, precis som vi pedagoger får tillfälle till när det är rast. Även ett rum med mer fartfylld musik som lockar till dans och rörelse tycker vi är lika viktigt!