Sång samling med rörelse sång och instrumentspel till sång.
Hur:
Vi kommer att samlas och jag kommer börja med att fråga om de kommer ihåg vad vi gjorde förra gången jag hade aktivitet med dem. Sedan kommer jag berätta av som vi skall göra under denna aktvitet/samling. Vi kommer att sjunga olika låtar som Imse vimse spindel, en gång lilla spindeln, andra gången stora spindeln till denna sång kommer vi göra rörelse. Jag kommer även använda en trumma att göra takten med. Sedan kommer vi även sjunga Krokodilen i bilen och till denna sången skall barnen få spela på olika instrument efter färg, jag kommer att lägga ut instrument som tillhör en viss färg, under sången kommer ja hålla upp en färg eller två, då den gruppen som har den färgen får spela.
Varför:
Barnen skall få träna på att höra takt genom att jag kommer hålla takten på trumman. Barnen kommer även få träna sig på att uttrycka sig genom sång och rörelse, samt träna på sin kroppsuppfattning. Barnen får även träna på att vara i och fungera i en grupp, de kommer bli indelade i färggrupper där de skall hjälpa varandra att komma ihåg vilken färg de har och när de får spela. Läroplanen för förskolan, Lpfö98 (reviderad 2010 s, 9) lyfter att varje barn ska utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp och ha tillit till sin egen förmåga. I dansen får barnen träna detta då de får röra sig fritt till musiken. Barnen får genom musiken och dansen öva på sin kroppsuppfattning samt förmedla en känsla eller tanke i olika uttrycksformer dans och rörelse. Vilket läroplanen också lyfter (Lpfö- 98 ,reviderad 2010 s, 10).
Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande.
(Lpfö- 98 ,reviderad 2010 s, 9).
Utförande och reflektioner:
Denna gång hade jag nästan samma barn som förra gången jag höll i en aktivitet på förskolan. Det var några barn sjuka och några nya barn som ville vara med istället. Jag började med att fråga barnen om de kom ihåg vad vi gjorde förra gången och alla barn som var med sist räckte upp handen och berätta om det vi gjorde. Av föregående aktivitet fick jag lära mig att vara extra tydlig är ett plus så att alla barn hänger med och denna gång var jag verkligen över tydlig och det märktes att barnen hade helt klart för sig vad de skulle göra och hur. Vi sjöng tillsammans olika sånger som de har sjungit tidigare i förskolan dock tog jag med och höll takten på trumman, något som barnen inte var vana vid, men lärde sig att hålla takten efter trumman ganska snabbt. Sedan Sedan fick barnen olika instrument som Ägg, kastanjett, klaves och trumma. barnen fick sitta 2 och 2 och sen fick de framför sig en cirkel med en färg. jag själv hade lika dana cirklar själv och förklara att vi skulle sjunga sångerna igen, men även att de skulle få spela på sina instrument när jag visa just deras färg. Detta gick jättebra och paren hjälptes åt att hålla koll på när det var deras tur att spela. väldigt imponerande att de både kunde sjunga sångerna och samtidigt hålla koll på när de fick spela. det tyckte det var jättekul.
Senare i mitt yrkesliv kommer jag verkligen ta med och använda instrument i barngrupp, tänk så mycket man missar om barnen bara får sitta och sjunga en sång då och då, Barnen utvecklas så mycket mer om man använder sig av instrument och även utvecklar musikanvändandet i förskolan.
Föreläsning med Gunilla Fihn utifrån boken Konsten att lära barn estetik!
Gunilla börja med att ta upp att de finns 3 olika sätt att se på kunskap, Rationellt, Empirisk och Konstruktivistisk. Ett Rationellt synsätt där man slår ihop allas tankar och det är det rätta. Empiriskt synsätt studerar man sin omgivning och tar till sig den och sedan återger det vi har sätt. Konstruktivistisk synsätt är också ett slags återskapande. en skapad återspegling, Gestalta omskapa för att göra det begripligt för andra.
Gunilla prata om massa annat också så som barns (bild) skapande utveckling, personlighetsutvecklingsteorin, kognitiv teori m.m.
Lpfö-98 (reviderad 2010):
skolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama
Vi fick även utöva lite dram och gestalta denna dagen! Vi fick tillexempel ställa oss i en ring där man skall följa en persons rörelser, men sedan kan någon ta över genom att byta till någon annan rörelse och då vi andra ser detta och börjar följa den personen istället. Genom att göra detta fick vi känna på olika rörelser och hur man kan röra sig och genom detta fick vi en liten rörelsebank, utifrån detta vart vi sedan indelade i små grupper. Vi fick välja några rörelser och gestalta en händelse, sedan visade vi upp våra händelser inför varandra. Sedan utvecklas detta med att vi fick göra ljud effekter till och efter det fick de som titt även skriva kort repliker , som sedan grupperna fick välja ut en eller flera som skulle vara med i händelsen, sen spela vi upp igen med både ljud , repliker och rörelsemönstret.
Lpfö-98 (reviderad 2010): Förskolans uppdrag är att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande.
idag fick vi testa på att dansa och hur man kan känna rörelse med barnen! Marie prata och visa lite utifrån boken "Att känna Rörelse" som är skriven av Elisabet Sjöstedt Edelholm & Anne Wigert. Denna bok riktar sig till danspedagoger men man kan även ha användning av boken ute i vanlig verksamhet. Deras syfte med boken är att hjälpa barn ta fram deras kreativitet och egna skapande.
Vi fick massa praktiska tips på danslekar m.m som vi även gjorde. Det första vi fick göra var Dansbanden! - man fick ta 2 sidenband och dansa fritt med. Sedan utvecklades sidenbands dansen genom att vi fick gå ihop 2 och 2 och dansa, där vi även fick härma varandra och turas om att vara ledaren. Sedan fick vi även gå ihop med ett annat par så man vart en grupp på 4 stycken. Och fick utmaningen att vi skulle först dansa fritt men även var lite synkade och hålla koll på varandras rörelser, vi fick även under aktiviteten testa att flytta oss omkring i rummet och se hur svårt lätt det var att följa då. Ifall man själv skall göra denna aktivitet med barnen kan det vara bra att ha koll på så att sidenbanden inte är för långa, det är mycket svårt att vifta på sidenbanden om de är väldigt långa, även lätt att trampa på.
Nästa aktivitet (Rörelsecirkel) bestod av att vi fick gå och hämta valfri sak i förrådet, ( där det fanns alla möjliga saker, alla från hattar , till fotboll, paraply m.m ). Sedan fick vi ställa oss i en cirkel på golvet med vår sak från förrådet. Sedan fick vi dansa lite fritt till musiken och testa lite olika sätt man kunde röra sig med den sak man tagit från förrådet. Sedan fick vi till musik följa en person i ringen, Det var roligt och se och hitta på en liknande rörelse med sitt föremål som kanske inte blev precis detsamma som den som var ledaren just då. Denna aktivit tror jag väcker många estetiska ingångar, här får barnen känna på att dansa med olika föremål och testa sig fram hur man kan dansa med det föremålet, även att på ett någorlunda samma vis försöka följa en person som dansar med ett annat föremål.
Lpfö-98 (reviderad 2010):
Förskolan skall sträva efter att barnen utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga Samt utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp.
Föra-följa! Denna aktivitet var en lite lugnare aktvitet och kan tänka mig är en aktivitet som är bra att sluta med när man skall få barnen att varva ner. Denna aktivitet kräver även att man vågar att lite på sin kambrat och även att träna på sin koncentrationsförmåga. Vi fick gå ihop 2 och 2, en skulle vara personen som förde och en person skulle följa. Den som följde skulle blunda och lita på sin kamrat som förde. Man skulle ha varandras fingertoppar mot varandra och föra sin kamrat runt i rummet genom att trycka olika hårt med fingertopparna. ( här får man även in, hårt och löst, hur hårt löst skall man trycka, hur går man när man trycker hårt och vart går man när man trycker löst. )
Lpfö-98 (reviderad 2010):
skolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,...
Långdans! - vi dansade här i en långt led. Långdans kan man göra på många olika sätt. I långdans har man en ledare som står längst fram i ledet som man följer efter och som bestämmer vad som kan hända. Ledaren kan exempel bestämma att man skall dansa under någons händer, så det blir som man dansar under en bro. Man kan dansa kanelbulle då man dansar in i cirklar/spiral in mot mitten och sen kan man ta sig ut på olika sätt som att dansa under armar och ut eller att när man är i mitten vänder håll och dansar ut åt andra hållet.
Dansa till musik med text! - Det finns mycket låtar som redan har en sådan beskrivande text som man kan dansa till och det finns musik som redan har danssteg i en handledning. Vi fick dansa till en låt på en cd som hetter Klara, färdiga, gå! Som är gjord av Kerstin Andeby & Peter Wanngren med barnkör i Samproduktion: Svenska Gymnastikförbundet/Musikrummet. Vi fick dansa till denna låten :
Sedan dansade vi även till denna låten :
AV DANS OCH RÖRELSE FÅR BARNEN ÖVA PÅ BLAND ANNAT :
Idag höll jag i en musikaktivitet, jag hade tänkt mig från början att ha ca 7-10 barn i 4-5 års ålder. Idag blev det så att jag ficka ha några 3-åringar med.
Momentplanering Rytm och takt/musiklek
Vad:
Rytmik med takt och danslek.
Hur:
Denna aktivitet riktar sig till 4-6 åringar och planerad tidlängd är ca 20 min.Vi kommer att samlas och prata lite om takt och plus. Vi kommer att klappa händerna i fyrtakt och klappa stavelserna i varandras namn. Vi kommer även att klappa takten till musik (Michael Jackson). Vi kommer avsluta med attleka 2 lekar, rått-leken och efter det gör vi en danslek som heter musikstop, där barnen får dansa fritt så länge musiken är igång, när musiken stannar skall de stanna med.
Varför:
Barnen skall få träna på takt/puls och träna sig på att uttrycka sig genom dans och rörelse, samt träna på sin kroppsuppfattning. Läroplanen för förskolan, Lpfö98 (reviderad 2010 s, 9) lyfter att varje barn ska utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp och ha tillit till sin egen förmåga. I dansen får barnen träna detta då de får röra sig fritt till musiken. Barnen får genom musiken och dansen öva på sin kroppsuppfattning samt förmedla en känsla eller tanke i olika uttrycksformer dans och rörelse. Vilket läroplanen också lyfter (Lpfö- 98 ,reviderad 2010 s, 10).
Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande.
Jag började med att samla alla barnen framför mig i musik rummet. Jag fick ha barn mellan 3- 5 år, direkt fick jag en utmaning att försöka få med de minsta.Jag började med att säga att musik är uppbyggd av takter och vår grundtakt kommer från vår puls. Jag bad barnen lägga handen på sitt hjärta och berätta om de kände något. Barnen berätta att de kände något och att de dunkade, en flicka berätta för några barn vart hjärtat sitter.Sedan klappa vi händerna i 4 takt, fyra klappar. Jag testade även att ta fram instrument, 2 tamburiner och 2 ägg och några klaves där de fick försöka spela i 4 takt. När vi spela på instrumenten i fyrtakt hade jag själv inget instrument och klappa istället, detta gjorde att de minsta barnen inte riktigt visste vad de skulle göra, en del barn la ifrån sig instrumenten och börja klappa. Detta kunde jag ha varit mer tydlig med att jag klappar med händerna men ni spelar på instrumenten i samma takt. Jag testade även med barnen att man skulle slå på sitt instrument på 1 och 4, Det var ett svårt moment för barnen men en tjej som berätta att hon gick på musikskolan på eftermiddagarna hade inga svårigheter alls. Träning ger färdighet.
Vi klappade barnens namn (stavelserna) och de äldsta barnen var jätteduktiga på detta, de kunde precis hur man skulle göra. Detta var jättekul att se.
Vi lyssnade på Michael jackson låt they dont care about us och lyssnade och klappade i takt och fick även spela instrumenten till låten och dansa till den. Detta var mycket uppskattat för barn. De har även just nu Michael jackson tema, så de kunde själva berätta efteråt vilka instrument som spelades i låten m,m eftersom de har jobbat med han låtar lite nu.
Vi avslutade med att göra 2 lekar, Jag började med att köra Rått-leken (springråttor, smygråttor, hoppråttor). Denna leken mest för att få med de små barnen även att de skulle få träna på att springa, smyga och hoppa och höra skillnaden på trumman. När vi utförde denna leken fråga en pojke om inte barnen också får vara lekledaren och göra på trumman. Alla barn som ville fick vara lekledaren och göra på trumman. Man såg på barnen att de tyckte att de var kul när de kunde styra deras kompisar, när de skulle springa, smyga m.m.
Jag kommer ta med mig att man får vara beredd på att barnen ofta kommer med förslag och att det är viktigt att lyssna på vad de vill. Jag tror att det är väldigt viktigt att lyssna på barnen, då de är dem jag gör detta för och de skall tycka att de är kul och känna sig delaktiga och känna att de kan få ha inflytande på aktiviteterna.
Vi avslutade med musikstop och detta till Michael Jackson, eftersom de har han som tema kändes det bra att anknyta musiken till deras tema. Barnen fick dansa fritt och sedan stanna. Barnen tyckte detta var jättekul och hoppa och dansa runt.Efter en stund avslutade vi med att samlas på golvet. Vi alla var helt varma och trötta.
Vad som jag kanske missa var att man kunde ha i slutet pratat om igen eller återberättat vad vi har gjort så att barnen verkligen kunde reflektera hur man klappar i rytm m.m som vi gjorde i början av samlingen. Men allt går och förbättra och utveckla!
Vi diskuterade vikten av att diskutera texten i barnsånger tillsammans med barnen för att utöka ordförrådet.
Barnens ”hitta på visor” skall man enligt författaren ta till vara på men vi upplever att dessa sånger ofta innehåller en del fula ord, hur mycket ska man uppmuntra? Vi diskuterade att barnen kanske skulle kunna få rita bilder till sina sånger för att tydliggöra vad de handlar om.
Vi känner att vi nu lättare upptäcker barnens spontansång efter att ha läst denna litteratur, exempelvis när barnen kammar håret och säger ”kamma, kamma, kamma” som en liten melodi.
Vi pratade om att musik har stor betydelse för tonåringarna! Vi tror att det ofta är politikernas och de vuxnas kunskapssyn på musik som råder i skolan och som gör att barnens framtid inom musik och deras lust att lära hämmas. Vi anser att man borde ta till vara på musiken i undervisningen i skolan!
Är all musik bra? Vi anser att musikuppsättningar i förskola och skola skall vara på barnens initiativ och utifrån deras intressen. Man måste inte göra som man alltid gjort med exempelvis luciaframträdande. Är denna tillställning för barnens skull, eller för pedagoger och föräldrar?
Vi diskuterade att musik ger en glädje som vi tror gör det lättare att ta till sig och lära sig. Alla tycker inte om att uttrycka sig i tal och skall då få möjlighet att använda andra sätt så som bild, ramsor, sång och mycket mer. Genom musiken och andra estetiska uttrycksätt kan vi alla mötas, oavsett ursprung.
En av oss i gruppen fick gå till rektorn när hon nynnade i slöjdsalen under lektion. Hur hanterar vi detta i skolan? Kan det vara lättare att lära sig brodera eller räkna om man sjunger eller nynnar till?
Vi har erfarenheter av att man utövar en och samma sång eller aktivitet men ändra på utförandet i form av olika röstlägen, känslostämningar och byte av ord. Man kan ”sjunga fel” för att fånga barnens uppmärksamhet och göra det lite tokigt och spännande. Vi har märkt att barnen älskar ramsor som rimmar där de själva får fylla i sista ordet.
Vi diskuterade hur man kan komma på en ramsa eller ett rim för att lättare komma ihåg en portkod eller ett telefonnummer. Vi tror att man får en språkmedvetenhet genom att arbeta mycket med rim och ramsor i förskolan, även läs och skrivinlärningen kan underlättas genom detta.
Idag har jag varit på min första vfu dag för denna terminen. Jag bestämde med min handledare att jag skall göra min aktivitet på torsdag, när jag skall dit igen. De hade kommit igång lite mer med deras Michael Jackson tema denna gång. Roligt att de har ett sånt tema när jag är där, har ju ett tema som passar musik spec. Pedagogerna valde eller temat växte fram när en utav pojkarna på förskolan visade att han kunde dansa till Michael jackson även vlika hans favorit låtar var, detta lockade mer barn och sedan bestämde pedagogerna att fråga barnen om de villa fördjupa sig och ha ett tema med Michael jackson och såklart att de ville de . Detta temat skall eller kommer avslutas med en föreställning för föräldrarna där de har sytt och gjort scenkläder och dansar till Michael jackson låtar. De är i 6 olika smågrupper som arbetar, bland annat Scenkläder, instrumentgruppen, rekvisita-gruppen m.m
Här fråga de barnen efter ha sätt musikvideos med Michael Jackson, vilka kläder han hade och även saker som de behövde som rekvisita gruppen skulle göra.
Instrumentgruppen!
Barnen bygger trummor som finns med i en av Michael Jacksons musikvideo
Barnen bygger mikrofoner som de kan sjunga med sedan på föreställningen.
Klädgruppen!
Ett barn kom med förslag att de kunde använda hennes extra klänning som mall för att göra scenkläder!
Efter mönster fick barnen tyg att nåla på mönstret och sedan klippa ut och sedan försöka sy ihop på symaskinen.
Fina glitter kläder som jackson också har!
Flagggruppen!
Barnen fick göra vilka flaggor som helst, i en utav Jacksons videor som de har tänkt att ha med på föreställningen, finns det massor av olika flaggor med , detta gör flaggruppen.
Rekvisita gruppen!
Barnen fick kolla på Jacksons musikvideo och fundera ut av man kan ha som bakgrund och vad som behövs, sedan satte barnen igång att producera diverse saker.
Dansgruppen!
Dans gruppen satt först och kolla på vilka "Moves" danssteg Jackson hade och härma, sedan gjorde de en egen dans med hjälp av pedagogerna som de tränar och tränar på.
.
Detta tema tycker jag är ett Jättebra exempel hur man kan jobba med tema i förskolan och binda ihop med olika estetiska uttryckssätt samtidigt får de in matematik samt samarbete. Här får barnen göra danser, skapa och sy m.m. De får in matematik genom att de får räkna exempel hur många steg de skall gå , eller hur många trummor eller flaggor de behöver. Barnen får även samarbeta både i sina smågrupper men även samarbete mellan grupperna för att se hur långt varje grupp har kommit och vad som behöver göras. Riktigt kul att se barn så engagerade. varje grupp har minst en träff i veckan där de fixar och gör saker i gruppen.
Det har varit väldigt givande att se detta tema växa fram, dock missar jag själva förställningen, men man kanske får se den någon annan gång.
Mitt Andra musik studiebesök var hemma och familjen Che, som är min pojkväns bror och familj. Här spelas och sjungs det i massor. På klippen/ljudfilerna är det min pojkvän Watson på gitarr och sång samt Karl hans bror på afrikansk trumma och sång även lite andra afrikaner i bakgrunden. Dessa stunder är av mina favoriter när vi besöker Kamerunare. Musik och sång i massor, man kan inte besök Kamerunare utan att musik och dans inkluderas. Man kan verkligen se att de strålar när de sjunger och spelar. Man verkligen njuter av de afrikanska rytmerna. Man kan höra hur de sjunger olika tonlägen. Live musik är det nog de bästa som finns. Det är kul att lyssna på afrikansk live musik , man kan verkligen höra och se skillnad på hur de använder instrumenten på olika sätt i olika kulturer.
Lpfö-98 (reviderad 2010): skolan skall sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer.
Jag tror och att de är väldigt viktigt att spela olika sorters musik i förskolan och verkligen visa barnen att de finns olika musik i olika kulturer. Här får även barn som inte kommer från Sverige, känna sig delaktiga och vikta genom att man kan spela musik från delas land.
Har köpt en liten trumma på tradera :). tänkte att jag skulle lära mig lite mer rytmer och träna mer på vad vi lärde oss när vi hade en djembe lektion med Tobias. Tänkte även ta med trumman till min Vfu plats och använda trumman med barnen.
Under 2 veckor nu skall vi ha enkät. Detta betyder att vi skall i gruppen göra en enkät utifrån något vi vill veta kopplat till kursen vi går (musik).
Vår grupp valde att göra en enkät som riktar sig till pedagoger. Vi ville veta om pedagogerna tycker de är viktigt med musik i förskolan och hur mycket de anser att de jobbar med musik under en vecka. Om pedagogerna spelar något instrument och om barnen använder instrument på förskolan m.m.
Vi valde att ha 40 enkäter som vi lämna ut till pedagoger på olika förskolor. Varje person i gruppen fick 10 enkäter. Vi gick till 2 olika förskolor vardera. Vi fick in 39 enkäter som vi förde in svaren på i ett dataprogram , Spss.
Tidigare i veckan fick vi en föreläsning och genomgång hur man använder programmet Spss som vi skall använda oss av för att sedan sammanställa våra enkäter och göra en tabell och en figur m.m.
Efter att vi nu har sammanställt våra enkäter och fört in siffrorna, skall vi välja ut vilka frågor etc. vill vill göra till tabell eller figur m.m.
Vi skall sedan under v. 11 skriva en rapport vad vi kommit fram till utifrån våra enkäter!.
Denna dagen bestod av alla gruppers många aktiviteter igen. Varför gör vi egentligen detta ? Jo, både för alla skall få träna på ledarrollen samtidigt som vi får många tips på olika aktiviteter vi kan jobba med i förskolan och hur vi kan koppla detta till läroplanen.
Denna dagen börja grupp 3 de hade tema kycklingar, fick fick sjunga olika sånger med kycklingar. Marie gav även tips om hu man kan på ett bra sätt räkna på fingrarna, kan vara viktigt att man räknar på samma sätt.
Grupp 4 hade en lek som man använde en träning. Man fick slå på tärningen och varje siffra hade en viss rörelse exempel Robbot , hoppa på ett ben m.m. Låten som de hade till aktiviteten heter pling och plong, som är en barnsång från 70- talet med Robert broberg.
Efter det hade de en lek med Råttor! springråttor, hoppråttor,smygarråttor och dansråttor. Alla olika råttorna hade ett speciellt ljud som lekledaren gjorde på en trumma, men när de sa pang på trummen var alla råttorna tvunga att springa till sin plats så att de inte blev tagna av katten.
Vi fick även slutligen dansa en folkdans från Libanon,.
Här är råttleken... man kanske inte ser så mycket för de råttorna bara hoppar och far och är mitt uppe i leken. Väldigt spännande lek.
Grupp 2 brörjade med en underlatsång, vi sjöng den på olika sätt liten underlat, stor underlat, trött underlat m.m. de var kul att få sjunga på olika sätt och här får man in olika begrepp som man tränar på exempel, stor liten, bakom framför. Sedan fick vi även testa på att dansa till pakistansk musik. Sedan avslutade gruppen med massagesaga.
melodi: Med en enkel tulipan
Jag är en liten undulat,
som fått för dåligt med mat,
för dom jag bor hos,
för dom jag bor hos,
är så snåla.
Dom ger mig sill varenda dag,
och det vill jag inte ha,
för jag vill bara,
för jag vill bara,
ha Coca Cola och glass.
Grupp 5 hade tema skogen. De hade 3 karaktärer som vi fick lära känna lite närmare och sjunga och dansa med. Trollet kaninen och älgen.
Grupp 1 Hade bingo dans, vi fick en bingobricka och ett djur med en bokstav, här gällde de att dansa med någon och få en ny bokstav på bingobrickan. När har dansat och fått ihop en rad blir de bingo!
leda en lek med avsikt för att koncentrera lärandet till färger, utvecklandet av motorik, att lyssna och följa instruktioner. Vår avsikt är även att gruppen ska arbeta på att samarbeta.
Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. (Lpfö98, s6)
Min grupp , nr 6 hade tema årstider, vi gick igenom hur många årstider det finns på ett år och hur många månader som ingår i varje årstid. alla fick sedan ställa sig vid sin årstid för att se hur många som fyller år i en årstid. Här kan man koppla läroplanen, barnen får en samhörighet och även att man kan räkna hur många som ingår i varje årstid och genom de får vi in matematik.
Vi avslutade med att ha en massagesaga med tema årstider! Där vi fick sitta och massera varandra efter vad som hände i sagan med lugn bakgrundsmusik.
Momentplanering tema årstider
Vad:
Samling och genomgång av årstiderna samt en dans.
Hur:
Vi börjar med att samlas i en ring där en av läser en dikt om månaderna och barnen får gissa vad dikten handlade om. Därefter kommer vi över på årstiderna och barnen får gissa hur många årstider de tror finns. Sen går vi igenom årstiderna och vilka månader som ingår i varje årstid, vi visar med hjälp utav en bild för att konkretisera för barnen. Vi kopplar även en färg till varje årstid som vi sedan placerar ut i rummet, på färgen står även vilken årstid det är. Barnen får sedan placera sig på de olika färgerna/årstiderna utefter i viken månad de fyller år. Sedan går vi återigen igenom vilka månader som ingår i de olika årstiderna och räknar hur många barn som fyller år i varje årstid.
Vi samlas åter i ringen för att nu förbereda oss inför dansen som handlar om olika väder som ingår i årstiderna. Vi kommer lyfta olika väder och hur man kan känna sig då, exempelvis kall eller varm. Barnen får även ge förslag på hur man kan gestalta de olika vädren, till exempel soligt och regnigt. Sedan kommer vi sätta på en låt som handlar om väder, barnen får själva välja om de vill röra sig fritt till låten eller ta hjälp av de olika rörelserna vi har gått igenom. Vi avslutar genom att låta barnen sätta sig i ringen.
Varför:
Vid samlingen när barnen får dela upp sig i olika årstider, får de en känsla av tillhörighet. När vi sedan räknar hur många barn som fyller år i varje årstid övar barnen även sin matematik. Barnen får även kunskap om årstiderna, månaderna och vilka årstider som månaderna hör till.
Läroplanen för förskolan, Lpfö98 (reviderad 2010 s, 9) lyfter att varje barn ska utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp och ha tillit till sin egen förmåga. I dansen får barnen träna detta då de får röra sig fritt till musiken eller enligt rörelser vi gått igenom. Barnen får genom musiken och dansen öva på sin kroppsuppfattning samt förmedla en känsla eller tanke i olika uttrycksformer dans och rörelse. Vilket läroplanen också lyfter (Lpfö- 98 ,reviderad 2010 s, 10).
Barnen får även utveckla deras känsloregister genom att gestalta olika känslor utifrån årstiderna
Läroplanen för förskolan, Lpfö98 (reviderad 2010 s, 9) tar upp att alla barn skall utveckla en förmåga att kunna undersöka genom matematik. Detta får barnen genom att de undersöker hur många som fyller år i de olika årstiderna.
Dikt:
JANUARI FROST OCH SNÖ, NÄVEN KALL OCH NÄSAN RÖD
FEBRUARI SLASK OCH REGN, PARAPLYET GER OSS HÄGN
MARS ÄR MOLN OCH VIND I DANS, LÄ FINNS INTE NÅGONSTANS
APRIL BLOMMOR KNOPPAS I APRIL, SNART SKALL LÄRKAN SLÅ SIN DRILL
MAJ SMÅ MJUKA VITA LAMM, I VÅR HAGE HOPPAR FRAM
JUNI LILJA ROS TULPAN, VI KAN PLOCKA HELA DAN
JULI ÅSKA KVAVT OCH HETT PLÖTSLIGT REGNAR DET EN SKVÄTT
AUGUSTIGÖRA RÄFSA HACKA KÖRA
SEPTEMBER ÄR OSS KÄR, GRANNA FRUKTER TRÄDEN BÄR.
OKTOBER ÄR DEN TID DÅ BARNEN SAMLA HASSELNÖTTERNA SOM RAMLA
GRÅ NOVEMBER BLÅSTEN TAR, ALLA LÖV SOM SITTER KVAR
DECEMBER KALL OCH MULEN MEN VAD GÖR DET ?-DÅ KOMMER JULEN
Vi berättar en saga om årstiderna samtidigt som vi masserar varandras ryggar. Detta till ljuv bakgrundsmusik.
Hur:
Vi kommer att börja med att dela in barnen två och två, sedan sätter vi oss på golvet och börjar med att fråga kompisen om hon eller han vill bli masserad. Till lugn musik berättar en av oss pedagoger en saga om årstiderna samtidigt som vi gör rörelser på ryggen på kompisen framför. Vi sitter två och två och byter plats med kompisen efter sagans slut och gör den en gång till, på så vis får båda massera och bli masserade.
Sagan:
Det var en gång ett sommarland
där solen lyste varm och skön
och värmde alla blommorna och
träden, djuren och människorna.
Gör stora cirklar över hela ryggen.
En dag täcktes himlen av många stora,
tjocka moln. Så stora var molnen att
solen inte syntes mer.
Tryck med hela handflatan och vandra över ryggen.
Det började blåsa. Först lite grann och sedan
allt mer och mer. Det blåste upp till höststorm.
Träden vajade och bladen virvlade i vinden.
Låt fingertopparna stryka fritt som vinden över ryggen.
Det började regna. Regnet öste ner.
Det blev blött och stora vattenpölar överallt
som barnen hoppade i.
Trumma med fingertopparna över ryggen.
Sedan blev det kallare och vintern tog vid. Regnet
blev till snö. Mjuka snöflingor dalade sakta
till marken. Allting blev vitt och vackert
och det blev alldeles tyst.
Trumma lättare och långsammare.
Det enda man kunde se var en liten kissekatt
som klättrade upp...
och en till...
och en till som började spinna.
Vandra med två fingrar upp på ena sidan av ryggen till axeln. Upprepa andra sidan.
Klättra uppför ryggraden och nacken till huvudet. Cirkla med fingrarna i håret.
Där satt de tills vårsolen åter kikade fram och värmde upp jorden en gång till.
Stora cirklar över hela ryggen.
Varför:
Barnen får beröra varandra samt själva bli berörda. Aktiviteten är avslappnande. Koncentrationen tränas då de lyssnar till sagan, samt att de får kunskaper om de olika årstiderna. De får även själva vara aktiva och känna att de gör någonting bra för någon annan.
Enligt läroplanen för förskolan Lpfö-98 (reviderad 2010) står det att:
”Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär
av varandra. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande.
Förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som
lärande och skapande individer. De ska få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga
att tänka själva, handla, röra sig och lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom
intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska.
”(s.9)
När man håller i dessa aktiviteter är det nog viktigt som pedagog att vara förberedd. Att det man skall göra verkligen sitter och att man inte tappar texten m.m . för detta kan bli ett störande moment för barnen och de kan leda till att de bli ointresserade. Det är även viktigt att verkligen ha en baktanke på det man gör, vet vad i det som jag gör är kopplat till läroplanen och hur man kan lyfta det på ett bra sätt. Men först och främst ha kul med barnen, de lär sig bäst om de får ha kul när de lär!
