Vald litteratur 2!

Denna dagen bestod av alla gruppers många aktiviteter igen. Varför gör vi egentligen detta ? Jo, både för alla skall få träna på ledarrollen samtidigt som vi får många tips på olika aktiviteter vi kan jobba med i förskolan och hur vi kan koppla detta till läroplanen.


Denna dagen börja grupp  3 de hade tema kycklingar, fick fick sjunga olika sånger med kycklingar. Marie gav även tips om hu man kan på ett bra sätt räkna på fingrarna, kan vara viktigt att man räknar på samma sätt.

Grupp 4 hade en lek som man använde en träning. Man fick slå på tärningen och varje siffra hade en viss rörelse exempel Robbot , hoppa på ett ben m.m.  Låten som de hade till aktiviteten heter pling och plong, som är en barnsång från 70- talet med  Robert broberg.

Efter det hade de en lek med Råttor! springråttor, hoppråttor,smygarråttor och dansråttor. Alla olika råttorna hade ett speciellt ljud som lekledaren gjorde på en trumma, men när de sa pang på trummen  var alla råttorna tvunga att springa till sin plats så att de inte blev tagna av katten.
Vi fick även slutligen dansa en folkdans från Libanon,.

Här är råttleken... man kanske inte ser så mycket för de råttorna bara hoppar och far och är mitt uppe i leken. Väldigt spännande lek.

Grupp 2 brörjade med en underlatsång, vi sjöng den på olika sätt liten underlat, stor underlat, trött underlat m.m. de var kul att få sjunga på olika sätt och här får man in olika begrepp som man tränar på exempel, stor liten, bakom framför. Sedan fick vi även testa på att dansa till pakistansk musik. Sedan avslutade gruppen med massagesaga.

melodi: Med en enkel tulipan

Jag är en liten undulat,
som fått för dåligt med mat,
för dom jag bor hos,
för dom jag bor hos,
är så snåla.
Dom ger mig sill varenda dag,
och det vill jag inte ha,
för jag vill bara,
för jag vill bara,
ha Coca Cola och glass.

Grupp 5 hade tema skogen. De hade 3 karaktärer som vi fick lära känna lite närmare och sjunga och dansa med. Trollet kaninen och älgen.

Grupp 1  Hade bingo dans,  vi fick en bingobricka och ett djur med en bokstav, här gällde de att dansa med någon och få en ny bokstav på bingobrickan. När har dansat och fått ihop en rad blir de bingo!

leda en lek med avsikt för att koncentrera lärandet till färger, utvecklandet av motorik, att lyssna och följa instruktioner. Vår avsikt är även att gruppen ska arbeta på att samarbeta.

Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. (Lpfö98, s6)

Min grupp , nr 6 hade tema årstider, vi gick igenom hur många årstider det finns på ett år och hur många månader som ingår i varje årstid. alla fick sedan ställa sig  vid  sin årstid för att se hur många som fyller år i en årstid. Här kan man koppla läroplanen, barnen får en samhörighet  och även att man kan räkna hur många som ingår i varje årstid och genom de får vi in matematik.

Vi avslutade med att ha en massagesaga med tema årstider! Där vi fick sitta och massera varandra efter vad som hände i sagan med lugn bakgrundsmusik.

Momentplanering tema årstider

Vad:

Samling och genomgång av årstiderna samt en dans.

Hur:

Vi börjar med att samlas i en ring där en av läser en dikt om månaderna och barnen får gissa vad dikten handlade om. Därefter kommer vi över på årstiderna och barnen får gissa hur många årstider de tror finns. Sen går vi igenom årstiderna och vilka månader som ingår i varje årstid, vi visar med hjälp utav en bild för att konkretisera för barnen. Vi kopplar även en färg till varje årstid som vi sedan placerar ut i rummet, på färgen står även vilken årstid det är. Barnen får sedan placera sig på de olika färgerna/årstiderna utefter i viken månad de fyller år. Sedan går vi återigen igenom vilka månader som ingår i de olika årstiderna och räknar hur många barn som fyller år i varje årstid.

Vi samlas åter i ringen för att nu förbereda oss inför dansen som handlar om olika väder som ingår i årstiderna. Vi kommer lyfta olika väder och hur man kan känna sig då, exempelvis kall eller varm. Barnen får även ge förslag på hur man kan gestalta de olika vädren, till exempel soligt och regnigt. Sedan kommer vi sätta på en låt som handlar om väder, barnen får själva välja om de vill röra sig fritt till låten eller ta hjälp av de olika rörelserna vi har gått igenom. Vi avslutar genom att låta barnen sätta sig i ringen.

Varför:

Vid samlingen när barnen får dela upp sig i olika årstider, får de en känsla av tillhörighet. När vi sedan räknar hur många barn som fyller år i varje årstid övar barnen även sin matematik. Barnen får även kunskap om årstiderna, månaderna och vilka årstider som månaderna hör till.

Läroplanen för förskolan, Lpfö98 (reviderad 2010 s, 9) lyfter att varje barn ska utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp och ha tillit till sin egen förmåga. I dansen får barnen träna detta då de får röra sig fritt till musiken eller enligt rörelser vi gått igenom. Barnen får genom musiken och dansen öva på sin kroppsuppfattning samt förmedla en känsla eller tanke i olika uttrycksformer dans och rörelse. Vilket läroplanen också lyfter (Lpfö- 98 ,reviderad 2010 s, 10).

Barnen får även utveckla deras känsloregister genom att gestalta olika känslor utifrån årstiderna

Läroplanen för förskolan, Lpfö98 (reviderad 2010 s, 9) tar upp att alla barn skall utveckla en förmåga att kunna undersöka genom matematik. Detta får barnen genom att de undersöker hur många som fyller år i de olika årstiderna.

Dikt:

JANUARI FROST OCH SNÖ, NÄVEN KALL OCH NÄSAN RÖD
FEBRUARI SLASK OCH REGN, PARAPLYET GER OSS HÄGN
MARS ÄR MOLN OCH VIND I DANS, LÄ FINNS INTE NÅGONSTANS
APRIL BLOMMOR KNOPPAS I APRIL, SNART SKALL LÄRKAN SLÅ SIN DRILL
MAJ SMÅ MJUKA VITA LAMM, I VÅR HAGE HOPPAR FRAM
JUNI LILJA ROS TULPAN, VI KAN PLOCKA HELA DAN
JULI ÅSKA KVAVT OCH HETT PLÖTSLIGT REGNAR DET EN SKVÄTT
AUGUSTIGÖRA RÄFSA HACKA KÖRA
SEPTEMBER ÄR OSS KÄR, GRANNA FRUKTER TRÄDEN BÄR.
OKTOBER ÄR DEN TID DÅ BARNEN SAMLA HASSELNÖTTERNA SOM RAMLA
GRÅ NOVEMBER BLÅSTEN TAR, ALLA LÖV SOM SITTER KVAR
DECEMBER KALL OCH MULEN MEN VAD GÖR DET ?-DÅ KOMMER JULEN

Tillänlig : http://www.alltforforaldrar.se/snack2/showthread.php?t=251942

Massagesaga- Årstiderna!

Vad:

Vi berättar en saga om årstiderna samtidigt som vi masserar varandras ryggar. Detta till ljuv bakgrundsmusik.

Hur:

Vi kommer att börja med att dela in barnen två och två, sedan sätter vi oss på golvet och börjar med att fråga kompisen om hon eller han vill bli masserad. Till lugn musik berättar en av oss pedagoger en saga om årstiderna samtidigt som vi gör rörelser på ryggen på kompisen framför. Vi sitter två och två och byter plats med kompisen efter sagans slut och gör den en gång till, på så vis får båda massera och bli masserade.

Sagan:

Det var en gång ett sommarland

där solen lyste varm och skön

och värmde alla blommorna och

träden, djuren och människorna.

Gör stora cirklar över hela ryggen.

En dag täcktes himlen av många stora,

tjocka moln. Så stora var molnen att

solen inte syntes mer.

Tryck med hela handflatan och vandra över ryggen.

Det började blåsa. Först lite grann och sedan

allt mer och mer. Det blåste upp till höststorm.

Träden vajade och bladen virvlade i vinden.

Låt fingertopparna stryka fritt som vinden över ryggen.

Det började regna. Regnet öste ner.

Det blev blött och stora vattenpölar överallt

som barnen hoppade i.

Trumma med fingertopparna över ryggen.

Sedan blev det kallare och vintern tog vid. Regnet

blev till snö. Mjuka snöflingor dalade sakta

till marken. Allting blev vitt och vackert

och det blev alldeles tyst.

Trumma lättare och långsammare.

Det enda man kunde se var en liten kissekatt

som klättrade upp...

och en till...

och en till som började spinna.

Vandra med två fingrar upp på ena sidan av ryggen till axeln. Upprepa andra sidan.

Klättra uppför ryggraden och nacken till huvudet. Cirkla med fingrarna i håret.

Där satt de tills vårsolen åter kikade fram och värmde upp jorden en gång till.

Stora cirklar över hela ryggen.

Varför:

Barnen får beröra varandra samt själva bli berörda. Aktiviteten är avslappnande. Koncentrationen tränas då de lyssnar till sagan, samt att de får kunskaper om de olika årstiderna. De får även själva vara aktiva och känna att de gör någonting bra för någon annan.

Enligt läroplanen för förskolan Lpfö-98 (reviderad 2010) står det att:

”Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär

 av varandra. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande.

 Förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som

 lärande och skapande individer. De ska få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga

 att tänka själva, handla, röra sig och lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom

 intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska.

”(s.9)

När man håller i dessa aktiviteter är det nog viktigt som pedagog att vara förberedd. Att det man skall göra verkligen sitter och att man inte tappar texten m.m . för detta kan bli ett störande moment för barnen och de kan leda till att de bli ointresserade. Det är även viktigt att verkligen ha en baktanke på det man gör, vet vad i det som jag gör är kopplat till läroplanen och hur man kan lyfta det på ett bra sätt. Men först och främst ha kul med barnen, de lär sig bäst om de får ha kul när de lär!






Snipp, snapp slut !!!!